Det krävs ytterligare åtgärder för att bevara kontanterna
Publicerad: 14 mars 2024
De senaste åren har riksdagen fattat flera beslut i syfte att underlätta användningen av och säkra tillgången till kontanter. Riksbanken har bland annat fått ett tydligare ansvar för kontantinfrastrukturen. Vissa banker är nu skyldiga att erbjuda platser där det går att ta ut kontanter och där företag och föreningar över hela landet kan sätta in sina dagskassor. Denna skyldighet uppfyller bankerna i huvudsak genom bolaget Bankomat AB. Det är ett bra steg på vägen, men inte tillräckligt för att säkerställa att det är möjligt att använda kontanter såväl under normala förhållanden som i en krissituation eller vid höjd beredskap.
För att säkerställa att det går att använda kontanter i praktiken anser Riksbanken att fler åtgärder behövs. Om regeringen och riksdagen väntar med att införa fler av de åtgärder som Riksbanken föreslår riskerar vi att ytterligare försämra möjligheten att använda kontanter så att de på sikt blir närmast oanvändbara som betalningsmedel. Genom att agera snabbt kan vi bromsa den utvecklingen.
Inför lagstiftning som skyddar möjligheten att betala med kontanter
Kontanter behövs dels för att alla ska kunna betala, dels för att det ska finnas ytterligare ett betalsätt att använda i händelse av kris eller krig. Riksbanken anser därför att det ska finnas en generell skyldighet för handlare att ta emot kontanter vid köp av livsnödvändiga varor och tjänster som exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel. För att kunna ställa krav på handlare att acceptera kontanter för den här typen av varor behövs ny lagstiftning omgående. Riksbanken har i ett remissvar om Betalningsutredningen lämnat förslag på lagtext till regeringen, vilket förhoppningsvis kan påskynda den politiska processen att stärka kontanternas ställning. Riksbanken är därför positiv till att regeringen tillsatte en utredning om möjligheten att betala livsnödvändiga varor kontant. Utredningen började i februari och kommer redovisas senast den 31 december i år.
Kontanter har starkare skydd i våra grannländer
I Sverige är kontanter lagliga betalningsmedel, men det betyder inte att man som konsument har rätt att betala med kontanter i alla sammanhang. Möjligheten att betala med kontanter kan avtalas bort och det finns ingen lagstadgad skyldighet för näringsidkare att ta emot kontanter. I våra grannländer och inom EU har kontanter dock ett starkare juridiskt skydd.
Enligt dansk lag är såväl privata näringsidkare som offentliga institutioner i regel skyldiga att ta emot kontanter för betalningar mellan kl. 06.00 och 22.00. Det finns dock undantag från den skyldigheten, exempelvis för betalningsmottagare i områden med förhöjd rånrisk eller för betalningar som träffas av penningtvättsregelverkets bestämmelser om kontantförbud. Även i norsk författning finns bestämmelser som innebär att en konsument som huvudregel har rätt att betala med kontanter.
I euroområdet har EU-kommissionen föreslagit ett starkare skydd för möjligheten att använda kontanter. Medlemsstaterna ska, enligt förordningsförslaget, säkerställa tillräcklig tillgång till kontanter samt övervaka att nivån av kontantacceptans är tillräckligt hög.
Inför en skyldighet för banker att ta emot konsumenters insättningar
För att kontanter ska vara användbara behöver det vara enkelt att ta ut och sätta in kontanter på ett konto. I dagsläget finns det inget krav på banker att erbjuda insättningsmöjligheter för privatpersoner, vilket gör att de riskerar att försämras ytterligare om ingenting görs. Riksbanken anser därför att bankernas skyldighet att tillhandahålla kontanttjänster behöver utökas till att även omfatta privatpersoners insättningar, inklusive mynt. Riksbanken har i remissvaret om Betalningsutredningen lämnat förslag på lagtext till regeringen, vilket förhoppningsvis kan påskynda den politiska processen att införa en skyldighet för bankerna att ta emot konsumenters insättningar.
Beloppsgränser för dagskasseinsättning behöver ligga på en rimlig nivå
Allt fler platser där företag och föreningar kan sätta in dagskassor utgörs av insättningsautomater, och det finns indikationer på att företag upplever att maxbeloppet för insättning i dessa är låga. Du kan läsa mer om detta i avsnittet Är betalningar i Sverige effektiva?. För att inte göra det dyrare och svårare att ta emot kontanter för företag och föreningar bör bankerna sätta individuella beloppsbegränsningar som håller en rimlig nivå i förhållande till företagets eller föreningens kontantintäkter. Företagen och föreningarna måste också ha möjlighet att sätta in mynt på ett konto. Om ingenting görs kan ännu fler sluta att acceptera kontanter.
Infrastrukturen kring kontanter måste säkras
Infrastrukturen för kontanter är sårbar, vilket du kan läsa mer om i avsnittet Är betalningar i Sverige säkra?. Det gäller framför allt den del av infrastrukturen som i dag upprätthålls av Loomis Sverige AB, i synnerhet att transportera kontanter till och från enskilda företag. Riksbanken anser att regeringen bör ge Utredningen om möjligheten att betala livsnödvändiga varor med kontanter ett utökat uppdrag. Regeringens utredare bör lämna förslag som klargör ansvarsfördelningen mellan banker och offentlig sektor, inbegripet hur värdetransporter till och från butiker ska upprätthållas och finansieras när kontanter används mer sällan och det därför blir svårare att erbjuda sådana tjänster på kommersiella grunder.