Så betalar svenskarna 2020

Coronapandemin har påverkat hur man betalar i Sverige och i omvärlden

Svenskarnas betalningsvanor har påverkats

Publicerad: 29 oktober 2020

De begränsningar som infördes under pandemin och oron över smittspridningen har påverkat svenska folkets köp- och betalningsvanor. I början av pandemin minskade konsumtionen drastiskt, inte minst inom rese- och nöjesbranschen. När konsumtionen faller kraftigt minskar förstås också antalet betalningar. Det faktum att många valt att stanna hemma och handla digitalt i stället för i fysisk butik har också betydelse för vilka betalmedel som används.

Användningen av betalappen Swish har ökat relativt sett under pandemin. Den största ökningen har skett bland äldre (se Många betalar med mobilen, till exempel via Swish). Även andelen kontaktlösa betalningar har ökat i samband med att gränsen för sådana betalningar i april höjdes från 200 kronor till 400 kronor. Kontaktlösa betalningar har funnits i Sverige sedan 2015 och innebär att man betalar med kort eller mobilappar med ”blippfunktion” (så kallade digitala plånböcker där man registrerat kortuppgifterna). I Sverige är nästan 60 procent av kortbetalningarna kontaktlösa. Det är en ökning från 42 procent i januari. Kontaktlösa betalningar används mest inom dagligvaruhandeln och på restauranger och barer där hela 73 procent av kortbetalningarna är kontaktlösa.

Kontantanvändningen i Sverige tycks också ha sjunkit under pandemin. Detta beror delvis på att kontanter främst används i fysiska butiker och på caféer och restauranger, där aktiviteten minskade kraftigt i början av pandemin. Dessutom används kontanter mer av äldre personer och de har förmodligen stannat hemma mer under pandemin. Men det kan även vara en effekt av att många banker, butiker och restauranger valt att inte ta emot kontanter. Även om det är för tidigt att dra några slutsatser finns det mycket som tyder på att när konsumenter väl vant sig vid digitala lösningar kan det ge mer permanenta effekter.