Så betalar svenskarna 2020

Svenska sedlar och mynt – Riksbankens nya ansvar för kontanthanteringen

Ladda ner PDF

Dialog om den framtida kontanthanteringen

Publicerad: 29 oktober 2020

Riksbanken har inlett en dialog med berörda parter i kontantkedjan för att diskutera hur den framtida kontantdistributionen ska se ut och vilken rollfördelning mellan Riksbanken och andra aktörer som skulle vara lämplig. Dessa samtal har nyligen inletts och ambitionen är att ha en lösning på plats väl innan den nya riksbankslagen förväntas träda i kraft den 1 januari 2023. Denna lösning ska också bidra till att skapa en större stabilitet i kontantdistributionen så att oförutsedda externa händelser, som coronapandemin, i mindre utsträckning ska påverka de olika delarna av kontantkedjan.

Riksbankskommittén förväntar sig att Riksbankens utökade ansvar för depåverksamheten ska leda till generösare villkor och lägre avgifter vilket kan bidra till att avgifterna för dagskassetjänster och växelkassor blir lägre för butiker och andra företag som tar emot kontanta betalningar. Riksbanken saknar dock möjligheter att se till att så verkligen blir fallet och Riksbanken föreslås inte heller få några verktyg för att påverka prissättningen. Men Riksbanken kommer att bevaka frågan inom ramen för det bevaknings- och analysuppdrag som Riksbanken förväntas få i den nya riksbankslagen.

Även om bankerna och Riksbanken får ett utvidgat ansvar för uttagstjänster och insättning av dagskassor samt depåverksamhet är det troligt att allt fler butiker, hotell och restauranger kommer att sluta ta emot kontanter framöver. Riksbanken ser därför en risk att kontanternas ställning i praktiken kan komma att försvagas ytterligare om det blir svårare och svårare att använda dem för att betala. Riksbanken har därför föreslagit att vissa verksamheter, exempelvis apotek, ska bli tvungna att ta emot kontanter. Riksbanken anser också att bankerna bör få ett minimikrav på att tillhandahålla manuella kontanttjänster till allmänheten.