Så betalar svenskarna 2020

Svenska sedlar och mynt – Riksbankens nya ansvar för kontanthanteringen

Riksbanken får förmodligen ett större ansvar för kontanterna

Publicerad: 29 oktober 2020

I slutet på förra året kom det ett förslag till en ny riksbankslag. Enligt förslaget ska Riksbanken få ett övergripande ansvar för att det finns tillgång till kontanter i hela landet. Det innebär bland annat att Riksbanken får ansvaret att se till att det finns depåer över hela landet, det vill säga ställen där sedlar av alla valörer ska kunna hämtas ut och lämnas in.

Riksbankskommitténs förslag om fördelningen av ansvaret i kontantkedjan
Del av kontantkedjan Ansvar
Kontantutgivning
(Utgivning, inlösen och makulering)
Riksbanken
Kontanthantering grossistled
(Depåverksamhet)
Riksbanken
Kontanthantering detaljled
(Kontanttransporter, uppräkningsverksamhet, försäljning till slutkund m.m.)

Banker
Nödvändigt villkor för att uppnå lagkrav om rimlig tillgång
Riksbanken
Bevakning, analys, beredskap

Tillgång till kontanttjänster
(Kontantuttag, dagskassehantering)

Banker
Lagkraven om rimlig tillgång
Staten
Bevakning och stödinsatser

Källa: SOU 2019:46, figur 34.1.

Riksbankskommittén föreslår att det ska finnas depåer på minst fem ställen i landet, varav minst en plats ska finnas i Norrbottens eller Västerbottens län och minst en i Jämtlands eller Västernorrlands län. Riksbanken behöver dock inte driva depåerna i egen regi. Enligt förslaget ska avgifter, öppettider och andra villkor för in- och utlämning inte vara sämre än idag.

Kontanthanteringen omfattar inte bara depåverksamhet utan också kontanttransporter, uppräkning av sedlar, försäljning av sedlar med mera som gör det möjligt för banker med flera att erbjuda kontanttjänster till sina kunder. Riksbankskommittén föreslår att Riksbanken ska följa och analysera kontanthanteringen och redogöra för den i riksdagens finansutskott samt vid behov ha en koordinerande roll. Riksbankens koordinerande ansvar innebär ett övergripande systemansvar för hela kontanthanteringen i Sverige, inklusive när det uppstår problem i kontanthanteringen. Ett problem skulle exempelvis kunna vara att något av de centrala företagen Bankomat AB eller Loomis avvecklar sin verksamhet i hela eller delar av landet. Om problemen avser tillgången till grundläggande betaltjänster på en viss plats så ligger ansvaret i stället på Post- och telestyrelsen samt länsstyrelserna.

Vid höjd beredskap, det vill säga vid krig eller krigsfara, ska var och en, enligt Riksbankskommitténs förslag, ha rätt att betala med kontanter och särskilda beredskapspengar som ges ut av Riksbanken, om inte något annat följer av någon annan författning. Denna rätt är ovillkorlig och kan inte inskränkas. Utredningen säger att efterfrågan på kontanter kan antas öka kraftigt vid krig, vilket ställer särskilda krav på tillverkningskapacitet och lagring. Lagring kan därför behöva ske i större skala och mer decentraliserat än i normala tider.

Riksbanken har i sitt remissvar framfört att det är rimligt att Riksbankens ansvar för kontanthanteringen tydliggörs. Det måste dock finnas flexibilitet i hur Riksbanken ska uppfylla sitt uppdrag annars finns det risk för att kontanthanteringen inte organiseras på ett effektivt sätt. Det är därför olämpligt att lagstifta om hur många depåer som ska finnas och var dessa ska vara placerade.

Faktaruta: Kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel

Enligt riksbankslagen är sedlar och mynt lagliga betalningsmedel som man alltså ska kunna använda för att betala. Men det finns undantag från skyldigheten att ta emot kontanter. För det första kan man i vissa fall avtala bort skyldigheten att ta emot kontanter. Detta gäller både i privat verksamhet och i sådan offentlig verksamhet som är att likna vid privat verksamhet, exempelvis kommunala parkeringsplatser. För det andra kan man göra undantag i lag, vilket exempelvis har gjorts i skattelagstiftningen. Skyldigheten att ta emot kontanter är därför relativt begränsad och gäller inom få områden, till exempel inom den offentligt finansierade vården. Allteftersom människor väljer bort att använda kontanter blir det svårare och svårare att betala med kontanter. Kontanterna har dock en viktig funktion när det gäller samhällets beredskap.

Riksbanken vill därför att kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel ska stärkas. Med det menas att det borde finnas en större skyldighet att ta emot kontanter i samhället. Något sådant förslag har Riksbankskommittén dock inte kommit med. Tvärtom föreslår den att skyldigheten för viss offentlig verksamhet, som offentlig sjukvård, att ta emot kontanter ska tas bort. Om kommitténs förslag förverkligas innebär det alltså att skyddet för kontanter försämras i förhållande till hur det är idag. Detta är olyckligt eftersom det finns grupper i samhället som lever i både finansiellt och digitalt utanförskap. De behöver både kunna ta ut kontanter och betala med dem. Det är därför rimligt att exempelvis myndigheter, kommuner och offentligt ägda företag som tillhandahåller viktig samhällsservice, liksom privata företag som säljer livsnödvändiga varor och tjänster, ska vara skyldiga att acceptera kontanter.