Så betalar svenskarna 2020

Digitala pengar – Riksbankens e-kronapilot

E-krona – ett digitalt komplement till kontanter

Publicerad: 29 oktober 2020

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av betalningar ställer frågan om statens framtida roll på betalningsmarknaden på sin spets. Om inget görs leder utvecklingen med stor sannolikhet till att allmänheten inte längre kommer att ha tillgång till statligt utgivna pengar, Riksbankspengar. Utvecklingen har också medfört att de grupper i samhället som av olika skäl inte kan använda digitala tjänster har fått svårare att göra sina betalningar.

Riksbanken behöver därför överväga om kontanterna behöver moderniseras för att passa i den digitala ekonomin. Som ett led i detta startade Riksbanken under våren 2017 ett projekt som undersöker möjligheten för Riksbanken att ge ut en digital centralbankspeng, en så kallad e-krona. Idag finns inget formellt beslut om att ge ut en e-krona, hur en e-krona skulle se ut eller vilken teknik som i så fall skulle användas. Huvudsyftet med projektet är att Riksbanken ska öka sin kunskap om vad som krävs för att förverkliga idén om en centralbanksutgiven digital krona.

En e-krona skulle ge allmänheten tillgång till ett digitalt komplement till kontanter där staten står som garant för pengarnas värde. I dag är det bara bankerna och övriga deltagare i Riksbankens betalningssystem RIX som har tillgång till Riksbankens digitala pengar. Övriga digitala pengar i samhället ges ut av affärsbankerna.

En e-krona skulle definitionsmässigt vara en digital betalningsform och kunna designas med målet att den ska inkludera alla grupper i samhället. Lättillgängliga, enkla och användarvänliga versioner skulle kunna tas fram för de som idag har svårt med den digitala tekniken. En e-krona skulle dessutom kunna vara ett eget separat system och därigenom stärka betalningssystemets motståndskraft. Vid allvarliga störningar i bankernas eller kortföretagens system skulle en e-krona vara en alternativ betalningsform. På så sätt skulle en e-krona fylla samma uppgift som kontanterna hittills gjort – att erbjuda ett statligt betalningsalternativ som är tillgängligt för alla och som kompletterar utbudet av betalningstjänster från den privata sektorn.

Inom e-kronaprojektet har Riksbanken haft en dialog med flera nationella och internationella aktörer för att få deras syn på en e-krona, sett över förslag på lämplig teknik och tittat på vilka legala frågeställningar som måste tas om hand för att Riksbankens mandat att ge ut en framtida e-krona ska vara tydligt.

En fortsatt dialog med allmänheten, aktörer på betalningsmarknaden och andra myndigheter kommer att vara viktig. Inga formella beslut är fattade om att ge ut eller inte ge ut en e-krona, men genom att fortsätta utreda möjligheterna förbereder Riksbanken en möjlig väg att möta en ny digital betalningsmarknad. Såvitt framgår av det så kallade e-penningdirektivet torde Riksbanken också under vissa förutsättningar kunna ge ut e-pengar utan riksdagens godkännande. Men med tanke på att kontanterna fortsätter att marginaliseras är det även viktigt att en utredning görs på nationell nivå. Riksbanken lämnade därför i maj 2019 in en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om statens roll på betalningsmarknaden. Riksdagen höll med Riksbanken och riktade därför under sommaren 2019 en uppmaning till regeringen att tillsätta en utredning om detta. Regeringen har informerat riksdagen om att den har för avsikt att besluta om kommittédirektiv under år 2020.